Sedan i början av 2000-talet har nordligaste Sverige drabbats hårt av törskateangrepp och det är konstaterat att skadorna framförallt har orsakats av den värdväxlande varianten C. flaccidum. I Sverige visade forskning i början av 1900-talet att flera arter från fjärilssläktet Dioryctria (barrskogsmott) förekom i samband med törskateskador. Med de stora törskateskador som idag finns i norra Sverige är det fortsatt intressant att ta reda på vilka arter som idag kan påträffas och vilken roll de kan spela vid dessa skador. Syftet med studien har varit att, genom en fältstudie, bedöma förekomst och omfattning av angrepp från barrskogsmott och törskatesvamp i ett urval på 18 bestånd. Syftet var också att, med en kontrollgrupp genom en förkortad kläckningsprocess, försöka artbestämma barrskogsmotten som angripit träden samt att försöka bedöma hur vanligt det kan vara att insektsangrepp inte upptäcks i fält.

The codling moth, Cydia pomonella is a common pest in apple orchards and can be found worldwide. Feeding by codling moth larvae can cause a substantial decrease in apple yield. Control methods comprise for example the use of pesticides, viruses and pheromones. As a sustainable control method, pheromones have been successfully applied to disrupt moth mating behaviour. Other behaviours like foraging, search for mating sites or host finding could be potential targets for additional odour-mediated behavioural manipulation but need further investigations of the underlying odour stimuli and behavioural plasticity. Many insects are attracted to the smell of fermenting fruit and associated microorganisms.

Over the last couple of years, growers, researchers, advisors and plant protection companies have noticed increasing problems with tortricids in Swedish apple orchards. Since the insecticide Gusathion (azinphosmethyl) has been banned (end of 2008; KemI 2008), a further increase of tortricid populations can be expected. In order to get a picture of species composition and population densities among the tortricids, an inventory of seven species, Adoxophyes orana, Archips podana, Archips rosana, Cydia pomonella, Hedya nubiferana, Pandemis heparana and Spilonota ocellana was made in 11 orchards in southern Sweden (Skåne) in 2008. Population densities were estimated by bud sampling (April 20-25), pheromone trapping (May 5-September 22) and assessment of fruit damage (September 9-12). In all orchards A.

Detta arbete är en undersökning om vad en Jailbreaking av iPhone OS kan tillföra för en vanlig användare och även de utökade möjligheterna för utvecklare. Det syftar till att ge en lätt överskådlig förklaring om hur jailbreaking fungerar och vilka fördelar och nackdelar som följer med det valet.Det var ett personligt intresse för modifikation av operativsystem som gav grunden för valet av denna undersökning. Efter det egna införskaffandet av en iPhone 3Gs i slutet av 2009 utvecklades intresset för jailbreaking, något som successivt byggdes upp till en passion att vilja undersöka en iPhones fulla potential.I rapporten kommer ett antal jämförelser att göras mellan ett native iPhone OS och ett Jailbreakat iPhone OS. Versionen är 3.1.3, vilken är den senaste stabila. Det presenteras viktiga paket som bevis för vad de extra funktioner som kan uppnås genom användandet av jailbreak.

Syftet med den här litteraturstudien är att identifiera vilka blommande växter som skulle kunna fungera som nektarresurser i svenska äppelodlingar och därmed kunna gynna naturliga fiender på vecklare. Vecklare orsakar stora problem i äppleodlingar runt om i världen. Det finns många olika vecklare men i den här rapporten har Adoxophyes orana, Archips podana, Archips rosana, Cydia pomonella, Hedya nubiferana, Pandemis heparana och Spilonota ocellana varit av intresse. Flera parasitsteklar är naturliga fiender till vecklare och kan lockas till odlingar med hjälp av nektarresurser. Ett av målen habitatmanipulering är att gynna och föröka naturliga fiender så att dessa skall vara närvarande samtidigt med skadegörarna för att minimera skador på grödorna.

Det är känt att användning av kemiska bekämpningsmedel är förknippat med problem och risker för människors hälsa och miljön på såväl lokal som global nivå. Resultat från svensk miljöövervakning visar att växtskyddsmedel påträffas i vattendrag och grundvatten trots skärpta lagar och åtgärder för att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som definierats och fastslagits av Sveriges riksdag. Livsmedelsverkets stickprover på frukt och grönsaker visar att resthalter påträffas i ungefär hälften av proverna, framförallt i frukt och grönt som importeras från utlandet. Med detta som grund är syftet med denna studie att undersöka vilka miljö- och hälsoeffekter som blir följden av användning av insekticider i svensk äppelodling och om det kan finnas fördelar med att istället använda feromoner.Resultatet av studien visar att det finns åtta insekticider godkända mot skadeinsekter i svenska äppelodlingar vars aktiva substanser är acetamiprid, betacyflutrin, fenpyroximat, flonicamid, indoxakarb, paraffinolja, pyretriner och tiakloprid. Av de aktiva substanserna användes totala mängder i storleksordningen >0,1-6 ton verksamt ämne år 2012 sammanslaget för hela trädgårdsodlingen.